På min väg från hemmet till min destination i samma stad råkar jag på sex olika byggnationer, trots att jag bor ca 15 minuter från stadskärnan. Men inget är för mig, utan bil, utan inkomster att betala dessa enorma hyror, inte kunna ta lån och köpa bostad. Möjligen kan jag njuta av de tjänster de offentliga byggnaderna tillhandahåller, men jag hoppas jag slipper. Jag får längre restid, sämre resväg eftersom lastbilar och arbetsfordon backar ut i de grusvägar som tillhandahålls för trafik.
Dagsljuset försvinner på grund av alla höga byggnader som uppförs som förtätning av staden. Staden ska bli tät och mörk av byggnader, bullrigt och fyllt av trafik, stora parkeringshus, enorma offentliga byggnader och människor som myllrar i affärer och på gågator, för vi är alla konsumenter numera. Bort med ljus och rymd, det gröna och luftiga, enkla möten och samtal.
Det är häftigt tycker våra politiker och opinionsbildare. Men det är inget för mig.
Bild från Allehanda.se
